bjornabengtsson

“Men are qualified for civil liberty in exact proportion to their disposition to put moral chains on their appetites.”

Om politikens uppenbara brist på politik…

Om politikens uppenbara brist på politik….

Advertisements

The Monster in the Library of Turing

Thore Husfeldt

To appear (in Swedish) as T. Husfeldt, Monstret i Turings bibliotek, Filosofisk tidskrift, nr. XX, 2015.

[As PDF]

Nick Bostrom’s Superintelligence presents a dystopian view of strong artificial intelligence: Not only will it be the greatest invention of mankind, it will also be the last, and this emerging technology should be viewed as an immediate and catastrophic risk to our species, like molecular nanotechnology, nuclear power, or chemical warfare.

Nick Bostrom, Superintelligence, Oxford University Press, 2014. Nick Bostrom,
Superintelligence, Oxford University Press, 2014.

Artificial intelligence with super-human capabilities will be the last invention controlled by Homo sapiens, since all subsequent inventions will be made by the “superintelligence” itself. Moreover, unless we are extremely careful or lucky, the superintelligence will destroy us, or at least radically change our living conditions in a way that we may find undesirable. Since we are currently investigating many technologies that may lead to a superintelligence, now would be…

View original post 3,932 more words

Gästinlägg av Karl Harmenberg om “Den postmoderna sanningsrelativismen leder oss ner i en antiintellektuell avgrund”, DN Debatt 22 mars

Gästinlägg av Karl Harmenberg om “Den postmoderna sanningsrelativismen leder oss ner i en antiintellektuell avgrund”, DN Debatt 22 mars.

Intelligent av bröstmjölk?

Tankspritt

Idag presenterar media en av alla dessa “studier” som försöker hitta samband mellan vårt levnadssätt och hur vi lyckas i livet. Denna gång säger studien att amning ger högre intelligens. På SVT:s nyhetssajt kan man läsa:

Vår studie är det första beviset för att förlängd amning ökar intelligensen åtminstone upp till trettioårsåldern, samtidigt som den också påverkar utsikterna att lyckas med studier och att tjäna pengar, säger Bernardo Lessa Horta vid Pelotasuniversitetet i Brasilien i ett pressmeddelande.

Tvärsäkra uttalanden som dessa (jag tänker på användningen av  ordet “bevis”) gör genast en statistiker misstänksam och nyfiken. Nyhetssajten innehåller faktiskt en länk till den publicerade artikeln, som dessutom är öppen för nedladdning.En snabb genomläsning visar på två uppenbara svagheter, bortfall och relevans.

1. Bortfall. Av de 5914 nyfödda som registrerades vid undersökningens början kunde en fullständig uppföljning bara göras av 3493. Bortfallet är därmed ca 40%. Man har förstås, i…

View original post 357 more words

Enkelspårig tillväxt är inget alternativ till enkelspårig främlingsfientlighet

Tankspritt

Det är mycket tal i media just nu om att sverigedemokraterna är en “nyfascistiskt” parti. De som röstar på SD är emellertid knappast några “fascister”, de är missnöjda människor som tycker att man borde få ett jobb om man är arbetsvillig, att man borde få en värdig åldringsvård om man betalat skatt i femtio år och att barnen borde kunna bli godkända samhällsmedborgare efter tretton år i skolan.

Att de resurser som skulle använts till detta gått till medelklassens Thailandsresor, SUV:ar, modekläder och surfplattor är något som effektivt sopas under mattan av etablissemanget och SD:s budskap att allt är “invandrarnas” fel är då lätt att ta till sig, det är ju ingen som har någon annan förklaring.

Problem med åldringsvård, skola och arbetslöshet tränger sig på trots att vi är rikare än någonsin. Ingen tycks fundera över varför det är så, och de etablerade partiernas enkelspåriga lösning är ökad ekonomisk…

View original post 547 more words

Scientia Salon: a manifesto for 21st century intellectualism

Scientia Salon

Arcimboldo's Librarian by Massimo Pigliucci

During the Enlightenment, the Marquis de Condorcet defined a public intellectual as someone devoted to “the tracking down of prejudices in the hiding places where priests, the schools, the government, and all long-established institutions had gathered and protected them.” A number of years later, on 13 January 1898 to be precise, the writer Emile Zola showed the world — and in particular the French government — what public intellectualism could do. He penned his famous “J’accuse” letter to the President of France, concerning the abysmal behavior of the French authorities in the infamous Dreyfus affair.

Intellectualism, of course, has its detractors, particularly in the United States. Richard Hofstadter’s classic “Anti-Intellectualism in American Life” [1] traces several strands of the phenomenon all throughout American history, and we can very much see it today in the form of religious-based opposition to the teaching of evolution in public schools, or…

View original post 2,495 more words

Utan tillväxt stannar ojämlikheten

Bra! Det finns förstås också många andra skäl att ifrågasätta moraliska och ekonomiska argument för ojämlikhet. Det här med “incitament”, t.ex., är ett begrepp som mig veterligen inte har ifrågasatts tillräckligt. Jag kan möjligen sträcka mig så långt som att en (någorlunda) grundläggande mänsklig drivkraft är att hela tiden förbättra sina villkor – även om det i strikt mening inte är “nödvändigt” eller i efterhand genererar någon reell ökning av tillfredsställdheten. Jag kan också gå med på att vi människor nog ofta vill ha det lite bättre än våra grannar (återigen, oavsett praktisk nytta). Men det finns inget som säger att detta med nödvändighet är kopplat till pengar och ägande, m.m. Dessutom är det märkligt hur det naturalistiska felslutet att vi därför måste, eller bör, inrätta vårt samhälle för att tillgodose just dessa drivkrafter, ständigt begås utan anmärkning.

Warlenius

Krönika i Fria Tidningen 19/12 2012 som av någon anledning inte kommit upp på deras webb:

Hur kan vi egentligen motivera att vissa har så mycket mer än andra? Föddes vi inte alla lika nakna och hopplöst beroende av andra människor och de livsförnödenheter naturen ger oss? Ändå lever den ena i rikaste överflöd och den andra i djupaste fattigdom. Det kan väl inte vara rättvist?

Jag tror att vi alla har ställt oss den frågan, och jag tror att vi alla har fått mer eller mindre samma svar. Ett svar som på ett eller annat sätt hävdar att det i själva verket blir bättre för alla om vissa har mer. Redan år 1690 formulerade John Locke en tidig variant i sin klassiska legitimering av privat egendom. Locke hävdade att trots att ingen hade inhägnat de vidsträckta nordamerikanska prärierna levde även den rikaste indianen i större armod än den fattigaste…

View original post 428 more words

our impression …

our impression of ‘free will’ arises from our awareness of our thoughts and emotions, combined with our unawareness of their causes. Hence, we think of our thoughts and emotions as being self-caused (i.e., ‘free’) since we can’t see any source for them through introspection